Hade en helt underbar helg med familjen Ohlsson, Olsson och Isgren, men det visste ni ju!
Full fart från morgon till kväll, hann till och med träffa mina fina vänner innan det var dax att åka tillbaka.
Förutom förseningar med planet och att incheckningen slutade fungera, så gick resan smärtfritt jag kom ju fram!

Denna vecka har det haglat 2 gånger, sp jag har packat upp vinter jackan och bytar nog inte ut den förrän i Mars eller Maj..
Satan i gatan vad kallt det är här!

Calle med lagkamrater fick ledigt sön-tis och då passade det alldeles utmärkt med en dags tur till Paris.
Vädret var skönt och icke regnigt. Vi gick och gick, och gick och gick.
Vi fick sett Sacré-Cœur, Moulin Rouge och gått på Le Louvre.
Det var helt fantastiskt. Det fanns ett visst lugn över Sacré-Cœur, när man tittade ut över Paris kände man sig otroligt fridfull. Området runt omkring var super mysigt med massiv med tavlor och keramik utställningar.
Vi spenderade sedan 1,5 timmar på Le Louvre och vi hann inte ens se halva museet?! Vilket fantastiskt ställe, taken , golven , tavlorna "oh" vad kul det var!
Vi hade dock ingen guidad tur , så när vi kom hem fick vi börja googla de olika tavlorna.
Sjukt mysig dag, kom hem vid 22.30 och var helt slut.

Jag kan ju säga att ingen av oss hade lust eller energi att stiga upp i morse. Vilken dunder träningsvärk jag hade i vaderna.
Jag tror vi minst sagt gick 1000 mil igår...

Ska se om jag kan lägga upp lite bilder!

Puss!

Gordon Ramsey's July middag är prövad för första och absolut inte sista gången!

Nu har jag bott här så länge och pluggat så mycket franska, att jag börjar få lite kläm på språket.
Jag kan nu prata med datorn, tyvärr pratar ju inte alla som datorer här vilket är lite tråkigt.
I lördags var min Taiwanesiska vän och hennes pojkvän här och vi fick lära oss att, franskan är som fransmännen: fulla av anarki.
Så det gjorde absolut ingenting, om man inte förstod något, det är som att räkna matte...

Sen är det ju alltid ett äventyr att gå ut och äta. Igår fick jag äntligen mitt bubbel vatten som jag försökt beställa de senaste 3 gångerna. Servitören började inte ens prata engelska med oss. Vilket jag ser som ett stort framsteg.
Vi beställde och kände oss både duktiga och artiga (Har fått bakläxa på min artighet, det är precis som i USA man ska vara artig hela tiden) Men man hinner ju knappt, för innan jag formulerat om min mening har ju servitören gått..
Det som blev mest spännande var när jag fick in en konstig kniv, då började jag tvivla direkt på vad det var jag egentligen beställt.
Calle blev lika nervös, när han kom på att det nog stått "äpple" och inte "potatis" på sin rätt (Pomme= äpple, Pomme de terre = Potatis)
Men vi lyckades få precis vad vi beställde och det var himla gott!

Nu ska jag fortsätta med min franska, medans jag väntar på att mina morotsbullar ska jäsa (läs morotskladd)

Puss!

Titta vad som kom på posten idag!!

Man skulle kunna kalla det blogg torka om man inte visste bättre.

Som tur är, vet jag bättre.

komponerade ihop ett mycket roligt och informativt inlägg, i förra veckan. Men sen dig vårt internet och inlägget försvann.

Sen gick det plötsligt en hel vecka och nu kommer jag inte ihåg vad jag skrev i det förra.





Jag blandar ihop alla dagar, jag blir paff varje gång jag frågar vilken dag det är. Jag vägrar tro på dem när de svarar måndag och fredag, för just nu finns det bara måndag och fredag.



Jag pluggar så mycket franska som jag orkar, jag vet att Ecole = Skola, Ecole rimmar på Nicole därför vet jag att jag är väldigt smart.

Hur mycket franska jag orkar, är lite si så där. Just nu har det blivit jätte svårt så varken jag eller Calle har någonsin varit såhär lätt distraherade.







Jag kommer efter min vistelse här i Frankrike, nog kunna utnämna mig till expert på CV, jag har skrivit så många CV att jag blir knäpp i huvudet. Tydligen är det inte meningen att jag ska få ett jobb här eller i Sverige.

Alla ni som jobbar tycker kanske att det låter härligt, men att inte ha en anledning att stiga upp ur sängen på morgonen börjar kännas rätt meningslöst.

Och att inte haft en riktigt inkomst på 11 månader börjar kännas minst sagt intressant.

Jag söker alla jobb jag bara kan, men jag får massiv med nej hela tiden.

Ibland känns det helt okej och ibland vill jag bara sätta mig ned och skrika jätte högt.



Annars är livet här rätt så lugnt, vädret är helt okej, och jag har träffat ett Taiwanness som flyttat hit med sin pojkvän.

Som tur är verkar allting lösa sig till våren, jag kommer i alla fall plugga något.

Jag ska ju hem om 3 veckor och eventuellt spendera 4 veckor hemma i jul.

Men allting känns så långt borta, även om jag vet att det är precis runt hörnet.

jag övertalar mig själv varje dag, att så fort jag fått ett jobb kommer jag ju vilja ha semester igen.





Nu är det i alla fall Fredag, Jag ska sätta mig med franskan och en kopp kaffe och se om jag inte somnar.





Massvis med helgpussar på er!

Det är lite mer positivt här borta, solen skiner fortfarande rätt så mycket. Jag har skaffat mig ett gymkort, så jag kan hålla mig sysselsatt. Jag har fått lite vänner och får snart botanisera runt med deras hår. De tycker dessutom att hela pussningshälsningen är onödig, så nu har jag 3 personer i mitt liv som jag inte behöver pussa i örat.
Vill ni veta något intressant? (ja intressant i en arbetslös-rastlös-tjejs ögon)..
För varje fransman finns en baguett i handen. Har han ingen baguett så har killen bakom honom två. Det är helt otroligt vilken åtgång det är på baguetter här.
Fransmän plockar inte upp efter sina hundar, alla har hundar och i varje hörna finns gratis bajspåsar. Men hundbajset hoppar inte i påsarna själv, (superkonstigt)..
Under en affärslunch kan man gärna dricka både 1 och 2 flaskor vin (det är ju sjukt mycket roligare att jobba sen)
Alkoholtest verkar inte finnas (eller så finns det men de används nog inte) för folk (inte jag och inte föraren där jag åker, (så lugna dig mamma)) dricker gärna lite mer än en bekväm mängd alkohol innan de kör hem.
Affärer stänger mellan 12-14 varje dag och resturanger mellan 14-17 (eller 18 eller 19, man vet ju inte riktigt, eftersom det inte står någonstan och ingen pratar engelska så det är svårt att fråga)
Jag har lärt mig säga "håll käften" på franska, jag tycker frasen är väldigt användbar och rolig att säga. Det heter typ "tagååål".

Nu ska jag återvända till mina franskstudier och somna, för det är något jag är duktig på. Calle brukar väcka mig när han hör att de två björnarna i min näsa börjar prata.



Puss!

Var ska jag börja.. Det har varit lagom mycket stök och tråkiga händelser här borta. Vi kan väl börja med mina dagar i Paris. Var på jobb intervju, fick inte jobbet (vilket i slutändan inte gjorde något) Men jag fick i alla fall se Paris. Så lite plus poäng kammande fransmännen hem. Tillbaka i Le Havre, i onsdagskväll och då var Calles föräldrar här. Det har varit kul. Vi har varit på konstmuseum, ätit och druckit gott och igår såg vi Calles första hemma match, vilket dom vann, YEEEY :) Vi har också ägnat 4 timmar på en bensinmack då all diesel läckte ut ur bilen. Det var ju i alla fall fint väder och vi hade varandra och prata med. De har tagit vårt soffbord och våra stolar som tillhörde klubben, de tog dem i tisdags och skulle lämna tillbaka dem i tisdagskväll. Men jag ger dem två veckor, just nu finns de i alla fall i en bil, någonstans i närheten av Le Havre. Men jag har ju inga problem att sitta på golvet och äta. Vi har ju världens finaste matta, så det är mysigt. Idag började vi med hotellfrukost, innan Ekbergs åkte hem och sedan gick vi en runda på en marknad de slagit upp här. Vi vet inte varför det är marknad just idag, jag tror att det kanske är firandet av grodans eller snigelns dag eller något sånt. Igår besannades lite fler fördomar efter Calles match. Vi blev alla inbjudna till ett glas vin efteråt och alla spelarna fick baguetter. Mysigt eller hur? Dessutom är deras match tröjor randiga (dock inte tvärrandiga, vilket är lite synd). Lite bilder kommer om jag får det om fungera. De kommer snart. Kanske "grekiskt" snart, då 3 minuter är 90 minuter eller "franskt" snart då 4 timmar är 3 dagar. Spännande! Puss!

Okej..
Vi vet ju alla att det finns olika sätt, att hälsa på varandra (självklart). I Sverige tar man ju alltid i hand, följt av en eventuell kram eller hälsningsdansen (klapp-kram-obekväm förflyttning- följd av pinsam tystnad). I USA hälsar man gärna med en handskakning, eventuellt med en puss på ena kinden.
Min uppfattning är att detta är generellt, lätta sätt att hälsa på varandra. Rätt så tydligt och det värsta som kan hända är, en liten obekväm Svensson dans (hälsningsdansen). Dessa hälsningar fungerar ju bra, överallt där jag varit i alla fall.

Nu till Frankrike.
Här ska man pussas, jävlar vad man ska pussas.
Det började i fredags, jag skulle gå fram och hälsa på Calles lagkamrater och sträcker fram handen (hallå, så himla självklart eller?!). De ser då genast lite obekväma ut, för de skulle ju pussa på kinden. Okej tänkte jag, en puss jag är med på noterna. Men sen skulle de ha en till?!?!
Så den obekväma dansen blev genast påtaglig, han sträckte inte fram handen jag ville inte pussas två gånger och trög som jag är hände lite samma sak 3 gånger. Innan någon utropade, i Frankrike pussas man 2 gånger. JOTACK, jag fattar det nu.
Så då skulle jag bara pussa (hälsa på) två tjejer till. Men jag var ju så fokuserad att pussas på kinden att jag glömde att vara artig och säga, Bonjour, Ca Va, Ca Va (kan man det , så kan man allt.) Så när jag väl fattat att jag skulle pussas så var jag mest otrevlig. (Så bra gick det där.)

Sen började jag fundera på, vilket pucko som kommit på att man ska pussas utan en handskakning.. Jag menar har man handen emellan kropparna kan man ju styra vilket håll man ska pussas på (?!). Calles tips är att man ska välja sida tidigt så det blir tydligt.
Jag trodde ju att det kunde finnas en regel, att som tjej vänder man vänster kind till , exempelvis. Men nej, välj tidigt, man får chansa helt enkelt.

Jag har redan blivit pussad i örat, för att jag lutade mig för mycket fram och jag var nära på att ge tränaren en mega puss mitt på munnen.
Detta kommer ju bara sluta med en lista, över obekväma pussar jag åstadkommit i Frankrike. Men det ska ju va ett romantiskt land, jag gissar att det är för att alla någon gång i sitt liv kommer ge någon en blöt puss mitt på mun..
_____________________________________________________________________________________________

Annars är allt kanon här, lite kallt och regnigt idag men annars helt fantastiskt!
Puss (Vilken puss ni nu vill ha - kanske lite hångel i örat?)

Jag kom i alla fall fram!

Jag fick hjärtklappningar i säkerhetskontrollen eftersom det tog en hel evighet att komma igenom, så alla flyg blev försenade tisdags morgon.

Väl framme i Paris, rekommenderades jag att ta bussen, "det tog bara 5 minuter att ta sig till rätt tågstation" Nu vet jag att fransmännens 5 minuter, är desamma som Amerikanarnas 5 minuter. Alltså med andan i halsen 35 kg bagage och svetten droppande kutade jag igenom Paris, fick lite hänvisningar på engelsk-franska, (vill säga oförståelig engelska) En kvinna sa till exempel: Gå förbi shopparna där, sen ligger stationen på vänster sida. Jag skulle precis som hon sa, förbi shopparna men jag skulle dessutom gå förbi första stationen och korsa en super stor korsning, för att sedan skymta att till höger om mig låg en byggnad med samma namn som på min kartan. Men på vägen dit, såg jag många baguette ätande fransmän som såg väldigt roade ut av min förvirrade uppsyn.

Inne på Tågstationen, fick jag en snäll tillsägning att min biljett var "finito, over and out, bye bye": Så jag stod istället i kö och väl framme stängde 1 av 2 kassor med engelsk talande personal. Men jag fick bytt biljett (eftersom den första biljetten utgått.. Eftersom jag tillbringade hela min måndag i Kastrups mysiga ankomst hall..
Jag fick min biljett och kutade upp till plattform 20, fick snabbt syn på att det var 23 jag skulle till. Dubbelkollade med konduktören om det var rätt tåg, ( det skulle ju inte förvånat mig om jag skulle hamnat någon helt annan stans).
Väl på tåget inser jag att jag inte hade en plats, jag frågade snällt i en av kupéerna om någon kunde visa mig. De blev väldigt irriterade över att jag försökte ta detta på engelska, så jag övergick genast till teckenspråk.. Utan framgång hittade jag tillslut två tyskar som berättade för mig att, det var bara att sätta sig var man ville om man bokade i sista minuten.

Efter 2 timmar kom jag ut till strålade solsken, 25 grader och världens största kram av världens bästa Calle. Vi kom hem till lägenheten, vilken med lite piff kommer bli kanon bra!
Vädret är kanon, mellan 25-30, folk solar och badar och det är som att gå runt i ett program av "när och fjärran".

Hitintills har vi hittat 1 person (en kassörska) som gladeligen sa: Hello, do you speak english , do you want a bag? Och hon log hela tiden när hon sa det (?!)

Jag ska fortsätta råplugga franskan och när det gått en månad ska jag tvinga mig att äta sniglar. Jag har skickat in lite jobb ansökningar och får väl ge det 1 dag eller 2 innan jag börjar ringa dem hysteriskt om ett jobb.
Jag har fått lära mig att inte uttala ordet Chat (katt) fel, för då blir det väääldigt fel. Jag har fått klippt Calle och Greken (vår granne). Vi har hittat gluten/laktosfria produkter och gått runt på strandpromenaden. Det är ungefär vad jag gjort.

Nu ska jag ut och njuta av vädret innan Calle kommer hem från träningen.







Ps. Le Havré är helt fantastiskt!

Om 6,5 timmar ringer klockan, då ska det stigas upp och åkas till Frankrike. Det ska bli så kul, men det är fortfarande lite svårt att fatta. Sommaren hemma har varit den bästa sommaren någonsin skulle jag vilja påstå. Nu får vi se hur bra Frankrike är och hur många sniglar jag kan äta på 10 månader. Puss!